Sedan vi hördes, vilket var i söndags?, så har jag opererat läppen, hunnit träffa ett flertal i skrivande stund enormt saknade snyggingar, åkt ner till Gotland, yogat och gjort mig hemmastad i Maggan. En hel del helt enkelt.

Operationen var riktigt läskig faktiskt. Jag kände ingenting, det gjorde inte ont. Men jag kände ju hur det rörde sig där inne liksom. Hur dom karvade och drog. Ugh... Jag hade hög volym på iPoden och nöp mig hårt i handen under hela halvtimmen som det tog. Jag har till och med ett märke kvar i handen från min nagel...

Efter operationen var en liten del av min läpp helt vid från bedövningen som ströp typ all blodtillförsel så jag fick se hur det skulle se ut när jag dör. Inte sådär jättefräscht. Men tre stygn som numera är 2, tror jag, fick jag och jag gick ut från Eastman Institutet med ett ganska stolt -och rätt drogat- halvt leende på läpparna. Vafan, jag kände mig riktigt badass!

Men när jag sedan skulle äta var jag inte lika mallig då det gjorde/gör rätt ont och stygnen är i vägen. Men nu börjar det lugna ner sig. Dock har jag inte återfått all känsel i läppen då några nerver strök med på kuppen när dom knep spottkörtlarna. Men det kommer komma tillbaka!

Jag hade tänkt dra igenom allt i ett enda (inte ända..) inlägg men det kom jag på nu skulle bli JÄTTEtråkigt så jag delar upp det!